Italian Baroque Era Painter, ca.1571-1610 Italian painter. After an early career as a painter of portraits, still-life and genre scenes he became the most persuasive religious painter of his time. His bold, naturalistic style, which emphasized the common humanity of the apostles and martyrs, flattered the aspirations of the Counter-Reformation Church, while his vivid chiaroscuro enhanced both three-dimensionality and drama, as well as evoking the mystery of the faith. He followed a militantly realist agenda, rejecting both Mannerism and the classicizing naturalism of his main rival, Annibale Carracci. In the first 30 years of the 17th century his naturalistic ambitions and revolutionary artistic procedures attracted a large following from all over Europe.  Related Paintings of Caravaggio :. | Taking of Christ g | David fghfg | The Entombment | St. Francis in Ecstasy (detail) f | The young Bacchus (mk08) |
Related Artists:
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Francisco Oller y Cestero
San Juan,Puerto Rico 1833-Santurce 1917 Puerto Rican painter. He studied from 1851 to 1853 at the Real Academia de Bellas Artes de San Fernando in Madrid under Federico de Madrazo y Kentz and in Paris from 1858 to 1863 under Thomas Couture and Charles Gleyre at the Ecole Imperiale et Speciale de Dessin and at the Academie Suisse. There he met Camille Pissarro, Paul Cezanne and Armand Guillaumin, who together with Couture and the work of Courbet influenced his work towards Realism and Impressionism.
Master of Moulins
French 1480-1500 Master of Moulins Gallery Until the late 20th century, the name of the painter of the Moulins Triptych was unknown, although art historians identified a number of other works that were evidently by the same hand. The first monograph on the Master of Moulins, written in 1961 by Madeleine Huillet d'Istria, argued that this artist did not actually exist, and that more than 12 different artists were responsible for the corpus of works traditionally ascribed to him. The Master's identity was established after an inscription was found on the reverse of a damaged painting, Christ with Crown of Thorns (1494) in the Royal Museums of Fine Arts of Belgium, Brussels, identifying the artist as Jean Hey, teutonicus and pictor egregius ("the famous painter"), and identifying the patron as Jean Cueillette, who was secretary to the King and an associate of the Bourbon family. Stylistic similarities link this painting to the works attributed to the Master of Moulins. The Master of Moulins appears to have been the court painter for the Bourbons, and from a surviving account for 1502-03, it is clear that the court painter's name was Jean; other candidates once considered plausible, such as Jean Perr??al and Jean Prevost, have proven untenable in the light of subsequent research. The term "Teutonicus", or "German" included Flemings at this date.